Det pratas ofta om SSS på stickbloggar (alltså second sock syndrom), men det pratas aldrig om andra arm syndromet. Ni vet, när man är så nära att bli klar med en tröja, man kan i princip säga att man är klar för det är ju bara den sista armen som ska stickas klart. Och där fastnar man. För det är så tråkigt! Dumma strumpstickor som garnet trasslar in sig i, man (jag) har börjat tröttna på sticksättet och varven känns evighetslånga fast de är rätt korta. Jag vill bara vara klar och kunna använda tröjan nu!
Dessutom är jag grinig eftersom mitt sockerbehov är skyhögt. Jag försöker dra ner på min sockerkonsumtion, och det är svårt. Det här är bara andra dagen, och min kropp reagerar redan. Lördagsgodis är min nya melodi, får se om jag lyckas hålla det den här gången...
1 comment:
Det finns definitivt ett armsyndrom! Det är som om jag har ett inbyggt motstånd mot ärmstickning i min kropp. Har försökt att sticka ärmarna först på några tröjor, då går det lite bättre...
Post a Comment